Bondflicka

Visst är det jobbigt när mobilen ringer man ser vem det är och man har onda aningar om vad personen i andra änden vill. Precis så kände jag igår, precis när jag hade mjölkat färdigt här hemma igår morgon så ringer bonden jag hyrar min reserv lagård av, jag inser ju genast att något är fel eftersom han ringer och innan jag svarar så slår det mej vad som är fel. Jajemän jag hade rätt, min älskade jerseyko som kalvade för 5e gången i fredags hade fått kalvningsförlamning :( Så det var bara att försöka få tag på jour veterinären och bege sej dit. Men även om jag trodde att jag visste vad som väntade fick jag en chock när jag kom in och såg hur riktigt dålig hon var! Min första tanke var att hon hade hunnit att dö!!! Men såg att hon andades väldigt svagt. Minutrarna kändes som en evighet innan äntligan Sanna dök upp, även hon trodde att hon var död men när hon lyssnade efter så slog hjärtat väldigt svagt. Men vi satte dropp på henne (flytande kalcium) och sakta men säkert så ökade hjärtfrekvensen och kossan började piggna till. Jag var livrädd att hon inte skulle klara av kalken med tanke på hur dålig hon var, men jersey kor är envisa :) På eftermiddagen ringde bonden igen och sa att nu hade kossan rest på sej!! En sån lättnad det var att höra!!! Men när jag kommer ner på kvällen mår hon lite sämre och kändes kall vilket är ett tecken på kalkbrist så för säkerhets skull blev det ytterligare ett besök sent av Sanna igårkväll. Under tiden vi stod och grejade med henne så gick hon upp, och när vi åkte därifrån stod hon och mumsade i sitt hö! Så det verkar ha gått väl denna gången men jag var väldigt orolig där ett tag!



Sen måste jag passa på att tacka och hälsa tillbaka till alla som träffade pappa igår! Saknar er och hoppas ni snart kommer upp och hälsar på!! Stor kram!