Svåra beslut!
Jag vill iallafall ge djuret en chans till "livet" och inte avlida det så fort det blir sjuk... Om det nu inte är nåt som kräver dirket avlivning.... Är det fel av mej??
Idag tvingades jag till ett sånt beslut och kossan har nu fått komma till kossehimlen... Det fanns inget mer vi kunde göra.... Livet är hårt och orättvis och abslout ingen höjdare att behöva leka "gud" och bestämma vilka som får leva och vilka som måste dö... Men som djurägare så är det faktiskt det ansvaret man har!
Hej,Hanna. Jag förstår ditt dilemma, men tycker att
det du gjorde, var riktigt.Det är inte så enkelt
att vara bonde, när djuren blir sjuka.
Jag tänker på dig. Hoppas att veckan som är kvar blir bättre.
Kramar Lasse
Ja inte är det lätt att fatta de rätta besluten alla gånger,men tänk på att man är ju inte mer än människa,INGEN har ju facit i hand egentligen,om det kan va nån tröst.
Man blir så himla glad när något djur "vänder" av behandlingen man ger,och lika ledsen när det dör eller måste avlivas.
Det är som i livet f.ö. unga djur och barn eller ungdomar SKA leva tycker man.
Fortsätt du att kämpa för överlevnad av sjuka djur,du ser säkert när det är dags.
Hoppas att du hinner njuta av det vackra runt om din gård när det är som finast i naturen.
Åh, det är precis som du läst mina tankar.. Går också runt med de där tankarna. Och det är verkligen det värsta med att "ha med djur och göra". Men som någon skrev i ett inlägg till mig, "Det kan väl va en fördel med att va ett djur; man slipper lida ifall man blir sjuk och det är acceptabelt att få somna in."
Kram!