Tänd ett ljus
Hade jag befunnit mej hemma i småland ikväll så hade jag varit framme på farmor & farfars grav och tänt ett ljud... Men nu kan jag ju inte göra det så har tänt lite ljus här istället.
Jag var nästan tre år när min farfar gick bort. Det mesta jag vet om honom är sådant jag fått berättat för mej. Historier, minnen och galenskaper =) Historier som när han tappade en balvagn efter den gamle hårdpressen vi hade på den tiden, det var ju så jobbigt och stelt att sitta och titta bakåt så han varken hörde eller såg när balvagnen släppte och började rulla bakåt. Som tur va så gick det inte så mycket nerför utan drängen Niclas som stod i vagnen och staplade balar hann ur och få stopp på den. Men jag kan nästan se farfars min när han svänger runt med traktorn för att börja på nästa drag och då få se vagnen som egentligen borde hänga bakom. Då vrider han på huvudet och tittar bakåt.
Men jag har faktiskt lite egna minnen av honom också, mest små fragment så där ni vet. Gud va han skämde bort mej =) Men så var jag ju också hans första barnbarn. Jag har tydligen fått ärva lite av hans envishet! Och de är jag vansinnigt stolt över!!
Min älskade farmor fick jag lära känna desto mer. Nu är det 6,5år sen hon gick bort. Men så jag saknar henne!! Jag tänker på henne varenda dag! Vi stod varadra väldigt nära och va väldigt lika. Jag skulle göra vad som helst för att ha henne här hos mej nu..... Men hon finns i mina tankar och mitt hjärta ... Tänk va mycket jag har suttit inne hos farmor på "vedlåren" jämte kökspisen och gråtit. Mycket över kalvar som dog eller kor som skulle på slakt eller när man hade haft lite syskonbråk! Hon fanns alltid där och hade alltid tid att lyssna....
Jag var nästan tre år när min farfar gick bort. Det mesta jag vet om honom är sådant jag fått berättat för mej. Historier, minnen och galenskaper =) Historier som när han tappade en balvagn efter den gamle hårdpressen vi hade på den tiden, det var ju så jobbigt och stelt att sitta och titta bakåt så han varken hörde eller såg när balvagnen släppte och började rulla bakåt. Som tur va så gick det inte så mycket nerför utan drängen Niclas som stod i vagnen och staplade balar hann ur och få stopp på den. Men jag kan nästan se farfars min när han svänger runt med traktorn för att börja på nästa drag och då få se vagnen som egentligen borde hänga bakom. Då vrider han på huvudet och tittar bakåt.
Men jag har faktiskt lite egna minnen av honom också, mest små fragment så där ni vet. Gud va han skämde bort mej =) Men så var jag ju också hans första barnbarn. Jag har tydligen fått ärva lite av hans envishet! Och de är jag vansinnigt stolt över!!
Min älskade farmor fick jag lära känna desto mer. Nu är det 6,5år sen hon gick bort. Men så jag saknar henne!! Jag tänker på henne varenda dag! Vi stod varadra väldigt nära och va väldigt lika. Jag skulle göra vad som helst för att ha henne här hos mej nu..... Men hon finns i mina tankar och mitt hjärta ... Tänk va mycket jag har suttit inne hos farmor på "vedlåren" jämte kökspisen och gråtit. Mycket över kalvar som dog eller kor som skulle på slakt eller när man hade haft lite syskonbråk! Hon fanns alltid där och hade alltid tid att lyssna....
Kommentarer
Trackback
