Redan fredag!

2010 måste nog räknas som det snabbaste året hittills?! Eller är det bara nåt som bönder under en byggprocess upplever? Fast å andra sidan så tycker jag också att det går vaaaaaaaaansinnigt långsamt! Vill ju att allt ska va klart NU! Men nåt som jag definitivt kan slå fast är att det tar en väldans massa energi.

Först ska man ta det stora beslutet om man ska satsa eller inte.

Sen ska man komma fram till vad man ska bygga, var man ska bygga, hur man ska bygga och när man ska bygga.

Sen ska ritningar luskas fram på det tänkta drömstallet, förprövningar och andra ansökningar av alla de slag ska skickas in, man ska komma överrens med banken om att få låna pengar mm.

Sen ska allt upphandlas, huset, inredning, ja allt som ska in i det nya kostallet (eller vad det är nu man bygger) man har ständigt telefonen mot örat för att försöka få fram så bra avtal och priser som möjligt.

Efter det eller under tiden så pågår själva byggprocessen, vi har valt att lägga det mesta på totalentreprenad pga av att vi har ingen egen tid över till att bygga nåt så stort. Vi hat fullt upp med att sköta det dagliga arbetet på gården idag med mjölkkor på två gårdar osv. Dessutom så känns det bra att ha en kunnigt gäng med snickare här som har byggt ett antal ladugårdar i sina dar. Det vi sjävla har planerat att hinna med är att montera inredning och sånt inne i lagårn t.ex.

Men så en dag (som iaf jag toklängtar efter) så är det klart.... Alla skruvar är iskruvade, alla kablar är dragna och korna får äntligen komma in i sitt nya hem... MEN det är då det börjar, på riktigt! Oftast när du har kommit till just den här biten så är det då du tar slut. Man har jobbat och slitit hela processen igenom och haft just den här dagen som mål och när den väl kommer så tar orken slut. Fast det är nu man kommer behöva den som mest. Gissar att det är lite som att börja på ett nytt jobb, både för bonden och för korna. En väldig omställning! Allt nytt man ska lära både sej själv och korna, plus att du också nu har stora krav på dej att leverera mjölk för att få ekonomin att gå ihop.

Jag försöker förbereda mej själv så mycket det går på allt som komma skall, men allt kan jag inte styra över, kan bara hålla tummarna för att allt går vägen till slut =) Jag vet att jag är en envis arbetsnarkoman och om jag blandar det med lite "jävlaranamma" så visst sjutton ska de kunna gå vägen då?!



Nu ska jag ut och foga, tro det eller ej men nu är alla kakelplattor i gropen på plats =)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0